Lär dig förstå varför barn skriker – Så tolkar du och tröstar ditt barn från skrik och gråt
Alla små barn skriker ibland, och vissa mer än andra. Det viktigaste att komma ihåg som förälder när barnet skriker är att skriket är barnets tydligaste sätt att kommunicera med oss. Ett sätt för din bebis att förklara både sin vilja och behov.
Att hantera ett skrikande barn kan ofta kännas omvälvande och utmattande. Och det är helt okej att känna så! Ett långvarigt eller frekvent skrikande hos ens barn väcker ofta många tankar och känslor hos dig som förälder, men ta det lugnt. Det är sällan det handlar om din oförmåga att ta hand om ditt barn som är problemet.
Ta istället den första tiden med ditt barn för att lära känna den nya personen i hemmet. Efter en tid kommer du lära dig känna igen signalerna som kommer innan skriket, eller att tolka de olika lätena, så att du snabbare kan komma till roten med vad ditt barn behöver.
Det finns hjälp att få om det känns jobbigt!
Om barnet skriker så mycket att det känns som att du inte orkar mer finns det hjälp att få. Prata med barnahälsovårdspersonalen eller kontakta din lokala BVC-mottagning.
Nyfödda barn skriker ofta en till ett par timmar om dagen
Under de tre första månaderna är det vanligt att ett nyfött barn skriker sammanlagt en till ett par timmar om dagen. Det är under den här tiden som de flesta nyblivna föräldrar upplever att skriket är som värst och mest intensivt. Men det blir ofta bättre efter det.
Förstå varför barn skriker
Det finns många anledningar till att ett litet barn skriker, men bland de vanligaste orsakerna hittar du att barnet:
- Vill äta eller känner sig törstigt
Prova att amma barnet eller erbjuda flaska för att se om det vill äta. Vissa barn äter mycket och sällan medan andra äter lite och ofta. Tror du att ditt barn är hungrigt eller törstigt bör du erbjud barnet möjligheten – barnet säger själv till när det är nöjt. Märker du att barnet mest snuttar kan det vara läge att testa med en napp istället.
- Känner obehag, från en blöt blöja eller en obekväm position
Precis som för oss vuxna kan det vara obehagligt att ha blöta kläder eller ligga lite snett eller på något hårt. Samma gäller för våra barn. De känner också av om blöjan är blöt och kall, eller om det blir obekvämt för att de ligger lite snett.
- Söker närhet och vill komma upp i famnen
Människor har ett inbyggt behov av närhet och kärlek, inte minst små barn. Många bebisar söker aktivt efter detta, helst genom hud mot hud-kontakt. Utöver att det kan ge många oroliga barn en extra trygghet hjälper det dem även i utvecklingen av sitt eget känsloliv och kontaktförmåga och kan komma till hands senare i livet när de behöver bygga relationer till andra människor.
- Har tråkigt och vill få till omväxling
Att bara sitta still i famnen hos föräldern eller få leka i samma babygym kan även det bli långtråkigt för de minsta barnen. Märker du av en humörskiftning hos ditt barn kan det vara klokt att föra in en leksak eller hitta något annat för barnet att titta på. - Är för varmt eller kallt
Barn som är för varma eller fryser tenderar att skrika. Eftersom små barn ofta har kalla händer och fötter är det bättre att känna av deras temperatur i exempelvis nacke eller annan del på kroppen. Som grundregel kan du tänka på att ett litet barn bör ha ett lager med kläder mer än vad du har på dig för att hålla en behaglig temperatur. - Är överstimulerat och behöver få vila i lugn och ro
Om din bebis har svårt att somna kan det mycket väl vara övertrött. Troligen kommer barnet behöva få din hjälp med att komma ned i varv och somna. - Har ont någonstans, exempelvis gaser i magen
Föräldrar är ofta duktiga på att skilja huruvida ett barnskrik kommer sig av att något gör ont, eller om det är något som bara känns obehagligt hos barnet. Men misstänker du att något är fel bör du alltid höra av dig till barnhälsovården.
Trösta ett barn som skriker
Försök identifiera den underliggande orsaken till att barnet uttrycker att något är fel. Börja med att åtgärda den. Fortsätter sen barnet att skrika efter det kan du pröva att:
- Skapa lugn och ro kring barnet så att det inte blir överstimulerat av sin omgivning
- Vagga och sjunga för barnet i famn, bärsele eller sjal
- Värma barnets mage att genom att massera magen, bada barnet, eller lägg en uppvärmd vetekudde på barnets mage. (massage kan också hjälpa mellan skrikperioder för att lugna både bebis och förälder).
- Prata i lugnt tempo, sjung eller nynna. Om det känns obekvämt att sjunga själv kan du pröva att sätta på en vaggvisa eller annan lugn musik.
- Låt barnet amma eller ge det flaska. Att skrika äter mycket energi, så det är bra att fylla på! Även om det kan var svårt att mata barnet när det skriker är din famn en säker och trygg plats och kan hjälpa barnet att lugna ned.
- Ta en promenad med barnet i vagn eller sele. Har ni en bil kan du prova att köra en sväng. De extra rörelserna, ljuden och vibrationerna brukar lugna många barn.
- Undvik situationer där du kan bli stressad av att ditt barn låter. Om du blir orolig känner ofta ditt barn av det också. Så under en kämoig tid kan besök hos släktingar, restaurangbesök mm. behöva skjutas upp.
- Är ni två eller fler vuxna i hushållet? Försök då dela upp skrikperioderna mellan er. Så den andra föräldern får utrymme att vila upp sig. Dessa små pauser kan göra mycket för ens uthållighet under en längre skrikperiod.
- Vila när chansen ges. Även om det finns saker på att-göra-listan att beta av. En tupplur mitt på dagen är bättre än en extra tvätt gjord när du möts av en sömnlös natt. Prioritera dig själv över hushållsarbetet!
